Landet runt.

 

Laxsjön (text från 1856)


Af landskapet Dals yta upptaga dess sjöar en niondedel eller omkring fyra qvadratmil. Landet är uppfylldt af så väl större som mindre insjöar, de förra trettio och de sednare omkring trehundradefemtio till antalet. Deras stränder äro i allmänhet sköna, men framför alla hänföra Laxsjöns med sina tjusande behag. Denna sjö är en och enfjerdedels mil lång; dess största bredd är treåttondedels mil; vattenhöjden uppgår till etthundrade fot. Laxsjön har två inlopp, det ena vid Billingsfors, der den två och trefjerdedels mil långa sjön Lelången utlöper, och det andra, vid Skåpafors med vattentillgång från Jernsjön i Wermland, Silarne och Svärdlången m. fl. Denna sjö afledes sedermera genom Upperudselfven till Wenern, hvilken i sig upptager icke blott de flesta utan ock de största vattensamlingarne i orten.

Såsom bergstrakten på Dal utgör landskapets skönaste del, så äro Laxsjöns alpnejder utan tvifvel den herrligaste punkten på denna tafla. De skuggrika lundarne och de små solbelysta bergskullarne, omvexlande med höga branta klipphällar, här och der öfverklädda med skogarnas grönska, samt emellan dem en förvänande rik vegetation göra denna trakt i sitt slag oöfverträffelig. Flera egendomar ligga vid Laxsjöns stränder, alla täflande om första platsen i den stora kedja af natursköna vyer, hvilka vårt fosterland från Norrlands fjällar till Skånes fruktbara slätter har att erbjuda. Här ligga säteriet Baldersnäs, på samma gång ett naturens och konstens mästerverk, jernbruket Billingsfors, hvars vackra mangårdsbyggnad är belägen på den täcka Billingsholmen, säterierna norra och södra Dingelvik, Högen, m. fl.

Steneby och Laxarby socknar, i hvilka dessa egendomar äro belägna, torde i allmänhet vara de mest inbjudande och genom sina skarpa omvexlingar mest tjusande af alla landskapspartier i Sverige. För femtio år tillbaka var dock deras skönhet ännu större, då yxan och elden, som öfverallt i Sverige med förödande kraft anställt sina plundringar på det skönaste, vi i landskapsväg ägt, ej ännu hunnit blotta så mången klippa och bergsrygg, hvilkas försvunna grönska sent, om någonsin, torde återkomma.

 

 

 

 

 



image
image

Nordiskt kynne
Underhållande läsning om de nordiska folkens karaktär. Kan även hämtas som pdf.
Läs mer >>>





Svensk nationalkänsla anno 1899. Hämta som pdf här.

image