Af landskapet Dals yta upptaga dess sjöar en niondedel eller
omkring fyra qvadratmil. Landet är uppfylldt af så väl större
som mindre insjöar, de förra trettio och de sednare omkring
trehundradefemtio till antalet. Deras stränder äro i allmänhet
sköna, men framför alla hänföra Laxsjöns med sina tjusande
behag. Denna sjö är en och enfjerdedels mil lång; dess största
bredd är treåttondedels mil; vattenhöjden uppgår till etthundrade
fot. Laxsjön har två inlopp, det ena vid Billingsfors, der
den två och trefjerdedels mil långa sjön Lelången utlöper,
och det andra, vid Skåpafors med vattentillgång från Jernsjön
i Wermland, Silarne och Svärdlången m. fl. Denna sjö afledes
sedermera genom Upperudselfven till Wenern, hvilken i sig
upptager icke blott de flesta utan ock de största vattensamlingarne
i orten.
Såsom bergstrakten på Dal utgör landskapets skönaste del,
så äro Laxsjöns alpnejder utan tvifvel den herrligaste punkten
på denna tafla. De skuggrika lundarne och de små solbelysta
bergskullarne, omvexlande med höga branta klipphällar, här
och der öfverklädda med skogarnas grönska, samt emellan dem
en förvänande rik vegetation göra denna trakt i sitt slag
oöfverträffelig. Flera egendomar ligga vid Laxsjöns stränder,
alla täflande om första platsen i den stora kedja af natursköna
vyer, hvilka vårt fosterland från Norrlands fjällar till Skånes
fruktbara slätter har att erbjuda. Här ligga säteriet Baldersnäs,
på samma gång ett naturens och konstens mästerverk, jernbruket
Billingsfors, hvars vackra mangårdsbyggnad är belägen på den
täcka Billingsholmen, säterierna norra och södra Dingelvik,
Högen, m. fl.
Steneby och Laxarby socknar, i hvilka dessa egendomar äro
belägna, torde i allmänhet vara de mest inbjudande och genom
sina skarpa omvexlingar mest tjusande af alla landskapspartier
i Sverige. För femtio år tillbaka var dock deras skönhet ännu
större, då yxan och elden, som öfverallt i Sverige med förödande
kraft anställt sina plundringar på det skönaste, vi i landskapsväg
ägt, ej ännu hunnit blotta så mången klippa och bergsrygg,
hvilkas försvunna grönska sent, om någonsin, torde återkomma.
Svensk nationalkänsla anno 1899. Hämta som pdf här.