Landet runt.

Kramfors (text från 1856)

Företaga vi den njutningsrika färden genom vårt sköna fädernesland, förvissas vi lätt derom, att nationalfåfänga ej förestafvat det påstående att Sverige eger trakter, värda att ställas vid sidan af de yppersta på vår jord. Den skörd af oförgätliga minnen, vi då skola upphämta, skulle gifva de mest talande bevis för sanningen af vår sats och göra den allmänna erfarenheten till vår egen. Bland den stora rikedom af naturskönheter är det endast svårt att kunna göra ett fullt rättvist urval. Ty taflor, herrliga, storartade och intagande, framställa de flesta landskap till täflan om skönhetens pris. Så t. ex. erbjuder Blekinge sitt Asarum och Lyckeby, Skåne Kullen, Östergöthland sitt Motala och sina Åsundastränder, Westergöthland Trollhättan och Kinnekulle, Södermanland sitt Gripshohn, Bohuslän sitt Qvistrum, Dal Laxsjöns omgifningar, Upland Elfkarleby, Dalarne Rättvik och Jemtland Storsjöns stränder - vyer än skakande i storheten af sitt majestät, än tjusande i mångfalden af sina milda leende behag.

I kretsen af dessa sina sköna syskon träder det nordiska Sweitz, Norrlands lustgård, det romantiska Ångermanlamd, och blygsamt tillerkänna de henne skönhetens pris, och de kunna göra det, utan att deras egna behag derigenom förbises eller fördunklas. Det eger de sydliga landskapernas täckhet i de mest vexlande former, under det att det derjemte är ett bergland och således eger dess karakter af vördnadsbjudande allvar. Intet landskap i Sverige - Blekinge, dess närmaste medtäflarinna, ej undantaget - kan i hela dess utsträckning uppvisa så oafbrutet stora och sköna vyer, som Ångermanland. Om ej hafsvikar gjorde inskärningar i landet, skulle man tro sig förflyttad till nedra Sweitz. Och likväl öfverträffar vid denna jemförelse det svenska landskapet i flera hänseenden.

Hela Ångermanland erbjuder en beständig omvexling af bördiga dalar mod spegelklara insjöar, skyhöga berg, hvilkas hjessor äro bekrönta af löf- och barrskog och de täckaste lundar, der nordens näktergal, talltrasten har sitt rätta hemvist. Serdeles skön är den del af landskapet, som omgifver Norrlands största och praktfullaste flod, den med rätta så högt beprisade Ångermanelfven. På vägen mellan Nylands lastageplats och Ytterlänäs kyrka antages allmänt vara den skönaste utsigten öfver denna elf. Bortom det förstnämnda stället färdas man uppföre ett berg och från dess spets öfverser man elfvens lopp och dess sköna stränder på en sträcka af 1 1/2 mil. Snart väntar en ännu skönare utsigt i flera små sjöar, omgifna af ängar och småskog och derintill elfven, utgående i en stor vik, rundt omkring bekransad af höga, skogbevuxna berg - detta i förening bildar ett obeskrifligen skönt helt. Sedan man färdats förbi Ytterlänäs kyrka, som ligger ganska täckt på en kulle, går vägen utmed flera vackra dalar, med häckar, planterade af naturen.

Vid Bollsta masugn går en bro öfver en stor vik af elfven. Denna bro har de skönaste utsigter åt dalen i Nyede på den ena och åt ängarne och elfvens stränder på den andra sidan. Sedan går vägen väl en fjerdedels mil uppåt, tills dess man uppnått höjden af ett skogsberg, hvarifrån man öfverser Gudmundrå sockens tjusande dalar och vikar. Dessa djupa, af klippor genomskurna, dälder ega de södra zonernas fruktbarhet; bäckar slingra sig nedföre de blomstersmyckade ängshöjderna, som här och der åtskilja dem; på andra ställen begränsas de af den majestätiska elfven; byar ligga kringströdda, omgifna af små björklundar. Vägen nedåt dessa dalar är en af de behagligaste i Sverige. Ingen Rhen- eller Neckerdal kan jemnföras med dessa Ångermanlandsdalar; måhända endast Italiens bördiga dalar mellan Lago di Como och Lago Maggiore. Vinrankan endast fattas, men humlelundarne, som äro här och der planterade på de långsluttande höjderna, intaga vingårdarnes ställe. Man far en stund bredvid och i dessa dalar och anländer till Kramforss sågverk, som ligger i denna paradisiska trakt, vid en vik af Ångermanelfven.

Detta finbladiga sågverk, med fyra ramar, anlades år 1742 af handlanden i det 4 1/2 mil härifrån belägna Hernösand, Johan Sellström. Bristen på skickliga byggmästare inom landet var denna tid så stor, att en sådan, vid namn Kramm, måste införskrifvas från Liffland, hvilken betingade sig en fjerdedel af verket i byggmästare-arfvode. Efter honom benämndes anläggningen "Kramforss." Sedan handl. Sellströms dotter blifvit gift med majoren Clement af Huss, har egendomen gått i arf inom familjen af Huss till år 1848, då den inköptes af handelshuset i Göteborg J. A. Kjellberg & Söner, hvilka äro dess nuvarande egare. Verket drifves med vatten från en mindre å, Squälsån kallad, hvilken har sitt utlopp i elfviken, ett par hundrade alnar nedanföre sågen. Stället tyckes vara likasom af naturen ämnadt till sågverk, med endast 120 alnars afstånd från lastageplats samt med en invid sjelfva ån belägen reservoir för timmer, nemligen en af en täck holme innesluten vik, hvaruti kunnat rymmas omkring 25,000 st. sågblock.

Den vy, som planschen afbildar, är tagen från en söder om herregården belägen mindre bergshöjd, hvarpå en paviljong finnes uppförd, Den del af Ångermanelfven, som här synes, bär namn af Hammarfjärden, efter byarne Hammar, hvilkas egor ligga i fonden. Här upphör elfvens segelbarhet för större fartyg. Längre bort, något till höger, synes Styrnäs nya kyrka, för några år sedan uppförd på en å elfvens nordöstra sida utskjutande, vacker udde. På samma plats låg den gamla kyrkan, hvilken hade tvenne torn, åtskiljda af ett smalt tak. Den ansågs hafva under hednatiden varit en borg. För detta antagande talade kyrkfenstren, äfvensom en blott utanföre tillmurad skottglugg och de nära belägna gamla fästningsvallarne. - En half mil nedanföre, på samma sida om elfven, ligger Lo finbladiga sågverk. - Till venster om Hammar synes den en mil från Kramforss belägne Nylands lastageplats, hvarifrån på sednare tider utskeppats en ganska stor qvantitet trävaror. - Vester om Hammarfjärden ligger en annan betydlig vik af elfven, benämnd Bollstafjärden, der äfven rörelsen är serdeles liflig. Från Bollsta masugn samt kapten Joh. Nybergs skeppsvarf och lastageplats eger här en betydlig skeppning rum. Då alla större och mindre fartyg, som besöka såväl dessa, som flera andra, här och der anlagda, lastageplatser, skola på den väldiga e]fven passera förbi Kramforss, inser man lätt, hvad lif detta gifver åt den natursköna taflan.

Konkurrensen emellan exportörerna, hvilka tillhöra såväl Stockholms och Göteborgs börs, som ock provinsens egna affärsmän, är större än någonsin. Allmogen skördar, åtminstone för stunden, en betydlig vinst af sina skogar, hvilka icke sparas. Flera ångsågar äro under anläggning.

Öfver det invid Kramforssviken synliga, skogbevuxna berget går landsvägen. Utsigten härifrån ner åt elfven är i hög grad storartad.