Landet runt.

Göteborg (text från 1856)

Denna stad, en af den store Gustaf Adolfs skönaste minnesvårdar, anlades 1618. Grundläggarens vishet utvalde för den nya staden en landsort, som i århundraden varit ryktbar genom handel och sjöfart. Redan Karl Knutson hade i dess närhet, vid Säveån anlagt en stad, som först bar namn af Götahamn och sedan kallades Nya Lödöse. Före dess förstöring af en eldsvåda 1611 hade en annan Karl, Gustaf Adolfs fader, på ön Hisingen anlagt en ny stad 1607, och, gynnad af sitt lyckliga läge, uppblomstrade den snart och blef, få år efter dess anläggande, en af anledningarne till stridigheter emellan nordens konungar. Innevånarne i dessa båda ofvannämnde städerna blefvo det nuvarande Götheborgs första bebyggare. Den plats, der de nu blefvo förflyttade och uppreste sina bostäder, tillhörde hemmanet Eksanda, beläget i Örgryte Socken i Säfvedals härad. Det var en sank äng, eller kanske rättare, ett kärr och grunden måste läggas genom pålverk och fyllning af grus och sand. Gatorna voro i början så låga att vid högt vatten stora torget och trakten deromkring öfversvämmades. Hastigt tillväxte den nya staden i välmagt och anseende. Ehuru ofta anfallen af Danskarne, under Karlarnes blodiga krig, och härjad genom stora eldsvådor, synnerligen åren 1721, 1746, 1758 och 1793, uppstod likväl snart Götheborg, ehuru en bland de yngsta af Sveriges städer, till näst den högsta rangen bland sina syskon och är för närvarande rikets andra stad. Ostindiska Sjöfarten, sillfisket i bohusländska skärgården och transito-handeln under Napoleons krig hafva i sednare tiden bidragit att stadga dess välmagt och anseende, och troligtvis skall Götheborg, så länge någon bildning finnes i norden, lifvas af in- och utlänningars industri.

Stadens läge, vid Göthaelfs utlopp i kattegat, är utmärkt vackert. I öster och sydost utbreder sig en bördig slätt, förskönad af allér, trädgårdar och täcka landställen. I söder ligger den likaledes af trädgårdar uppfyllda förstaden Haga, öfver hvilken skansen Kronan på Ryss-åsen höjer sig. I vester åter den pittoreska förstaden Masthugget utmed södra stranden af elfven, och om än de aflägsnare omgifningarne åt denna sida utefter elfven och till saltsjön äro kala och bergiga, erbjuda de dock en karakter af storhet, som ej förfelar att gifva intryck. Från hvilket håll man således nalkas den sköna elfstaden öfverraskas man angenämt vid anblicken af densamma.

Staden har ett nederländskt utseende, de raka gatorna afskära hvarandra i räta vinklar oeh kanaler genomgå staden. Gatorna ljusa och glada, lagda med tuktad sten, äro 22 till antalet; 10 långgator från ö. till v., och 12 tvärgator från n. till s. Öfver kanalerne hvälfva sig 19 stenbroar. Byggnaderna äro till större delen jemnhöga, symmetriska, och med få undantag af tegel; flera ibland dem af vacker architektur. Vandrar man genom stora hamngatan, och betraktar de djupa kanalerne med sina, många broar, de prydiiga husen deromkring och segelleden derutanför, vågar man ej betvifla vidt erfarne resandes intyg, hvilka försäkrat att få gator i Europa kunna öfverträffa eller täfla med denna i skönhet. Staden, sedd vid en illumination eller till och med vid gasbelysning, erbjuder en verkligen intagande tafla.

Bland de offentliga byggnader, som här finnas, må följande anföras: Domkyrkan, den största och kostsammaste af Sveriges nyare tempelbyggnader, 200 fot lång och 128 fot bred, uppbyggd efter branden 1812, och försedd med den mest välljudande orgel i Skandinavien, Christinae kyrka, byggd 1648 i götisk stil, med ett grafkor, der fältmarskalken Ascheberg hvilar, Kronhuskyrkan, hvarest riksdagen hölls år 1660, då Carl XI hyllades till konung, Landshöfdings-residenset, byggdt af Lennart Torstenson, der Carl X sistnämnde år afled; Rådhuset, en smakfull byggnad, uppbyggd 1670 efter Nikodemus Tessins ritning; Frimuraresällskapets hus med en utsökt vacker pelaresal; Badhuset, det ypperligaste i Sverige, uppfördt i form af en rotunda i vacker stil; Gymnasiet och Skolhuset med ett bibliotek, innehållande omkring 7000 band, ibland hvilka åtskilliga dyrbara verk lära finnas; Småbarns- och Navigations-skolorna m. fl. Ibland dessa stadens offentliga byggnader intager den nya börs- och festivitets-lokalen ett utmärkt rum; för dess uppförande hafva kostnaderne uppgått till en half million R:dr B:ko; i dess inredning hafva smaken och rikedomen i förening beredt åt skönhetssinnet en sällspord njutning och såväl in- som utländsk konstflit nedlagt en dyrbar minnesvård.

Ibland anläggningar nära staden till dess nytta och försköning böra äfven nämnas de vackra alléerne, som omgifva staden, utförda i samma stil som Boulevard des Italiens i Paris, den täcka trädgårdsföreningens lokal, anlagd genom aktieteckning till ett belopp af omkring 14,000 R:dr B:ko. och den kostbara vattenledningen ifrån den 1 qvarts mil från staden belägna Kallebäcks källa, hvarigenom vattnet föres till den vid f. d., Kungsporten belägna reservoiren, som rymmer 1700 tunnor vatten och der tillräckligt förråd samlas under natten för den följande dagens behof.

Götheborgs omgifningar äro af en ganska omvexlande och i allmänhet behaglig natur, vi vilja här blott nämna: det utmärkt vackra Jonsered, det i romantisk, nejd belägna Gunnebo, Partilled, Lerjeholm,Säfvenäs, Mölndals folkrika by med sina, många fabriker, med flere.

Stadens omkrets utom de år 1806 raserade fästningsverken är nära 7000 och inom dem 4500 alnar. Längden ö. och v. 1245 och bredden i s. och n. 1080 alnar. Innevånarnes antal, förstädernas inberäknadt, uppgick 1850 till cirka 30,000.
Från flere ställen äger man en herrlig utsigt öfver staden. Bland dem må företrädesvis anmärkas: Stora Otterhällan, Stigbergsliden, höjderna vid Örgryte kyrka, Ramberget på Hisingsön, skansarne Kronan och Lejonet.