Landet runt.

Gefle (text från 1856)

Från början endast en fiskarehamn och bytes plats blef stället för sitt fördelaktiga läge snart bemärkt, och här anlades en stad, den första i Norrland. Så väl af naturen, som af andra omständigheter danad till handelsstad, behöfde ej Gefle, i likhet med åtskilliga af Norrlands sedermera anlagda städer, upptaga innevånare, genom kongliga påbud nödgade till inflyttning; innevånarnes antal - och hvad mera var och hvad ej kongliga resolutioner kunna framtvinga - industri och rörelse ökades här allt mer och mer. Staden räknar sina första privilegier från år 1419, och dessa blefvo sedermera bekräftade och utvidgade 1442, 1446, 1463, 1468, 1491 och 1499. Dessa inskränktes med hänseende till seglationsfriheten 1636, i följd hvaraf handeln började aftaga, men sedan privilegierna af Carl XI år 1673 blifvit förnyade, har rörelsen varit i beständigt och märkbart tilltagande, och är Gefle för närvarande såsom handelsstad den tredje, såsom skeppsredande den andra och som skeppsbyggande den första i fäderneslandet.

Utrikes sjöfart idkas hufvudsakligen på England, Spanien, Portugal, Frankrike, Ryssland, Amerika samt Vest- och Ostindien. Den inrikes handelsförbindelsen underhålles isynnerhet med Stockholm, der ortens produkter till betydlig del afsättas samt i någon mån äfven med Norrköping, Malmö, Göteborg och de norra städerna, med hvilka kommunikationen, synnerligast på sednare åren genom det norrländska bolagets ångfartyg, betydligen tilltagit.

Stadens handelsflotta uppgick år 1755 till 17 fartyg för utrikes sjöfart, 1764 till 29, 1782 till 36, 1783 till 43, 1790 till 54 och 1842 till 81. År 1852 egde staden 95 st. större och mindre fartyg, om tillsammans 9,854 läster, förutan tvenne ångfartyg. Då denna handelsflotta mycket öfverstiger behofvet för stadens aktiva handel, bereder fraktfarten emellan utrikes orter stundom skeppsredarne någon förmån. - Skeppsbyggeriet bedrifves med skicklighet och framgång på tvenne varf; åren 1840 och 1841 färdigbyggdes 11, 1842 5 och 1843 9 fartyg. I Juni månad 1853 gick här af stapeln det största fartyg i svenska handelsflottan, benämndt "Sverge", hvilket mäter omkring 650 läster. - Utom ofvanhämnda näringsfång idka stadens innevånare äfven fabriks- och handtverkerirörelse samt fiske. Bland fabriksanläggningar anmärkes ett större bomulsspinneri i förstaden Strömsbro, tvenne tobaksfabriker, en mekanisk verkstad m. fl. Strömmingsfisket, som idkas i Bottniska viken, utgör hufvudnäringen för en serskild afdelning af borgerskapet, som kallas fiskerskapet, och som räknar något öfver 170 medlemmar.

Genom staden rinner Gafvel-, Gafle- eller Gefle-ån, som bildar Storsjöns utlopp i hafvet. Den börjar vid Forssbacka bruk och erhåller tillökning från flera vattendrag i Hille socken, tills den faller ut vid Gefle. I sjelfva staden delar ån sig i tvenne armar, af hvilka den s. k. storån är så djup, att mindre fartyg kunna gå temligen långt upp. Strömmen är här så strid, att den sällan tillfryser.

Staden är ganska väl byggd. Bland offentliga byggnader, som äro återgifna på taflan, varseblifva vi, börjande från höger, först det nya cellfängelset, derpå residenset, det s. k. slottet och sedermera rådhuset, en af de vackrare byggnaderna i Sverige. Längre bort synas flera reguliera byggnader, som ligga utmed strandgatorna vid ån, den förnämsta delen af staden. Längst bort i staden, i midten af taflan, framskymtar vid trädgruppen gymnasii-huset. - Gefleborgs slott, en af stadens mera framstående prydnader, förtjenar att utförligare omnämnas. Det uppfördes mellan åren 1583-1595, men dess inredning ägde först rum under Gustaf II Adolfs regering. Det bestämdes 1637 till landshöfdingeresidens. Det hade då sex torn och egen kyrka. Genom vådeld förstördes detsamma 1727, hvarefter ett nytt, af tre våningars höjd med tvenne flygelbyggnader, på 1740-talet började uppföras. Detta omgifves af en borggård med terasser och vackra planteringar, omhägnad af jernstaket. Till 1792 års riksdag, som hölls i Gefle, uppfördes invid slottet en byggnad af 86 alnars längd oeh 26 alnars bredd, och denna begagnades till rikssal. - Stadens kyrka ligger i den vestra delen och har 95 alnars längd samt 42 alnars bredd. Den är mycket gammal och har i fordna tider åtskilliga gånger varit hemsökt af eldsvådor. Sedan kyrkan 1654 blifvit utvidgad, uppbygdes 1779 ett prydligt torn af 97 1/2 alnars höjd. - Åtskilliga e1dsvådor hafva öfvergått staden, nemligen åren 1569, 1605, 1697, 1748 och 1776. Vid den sistnämnda ödelades den bäst bebygda delen af staden, tillsammans 106 gårdar, och skadan värderades till omkring 12 tunnor guld.

Stadens undervisningsverk äro: ett elementar-läroverk, ett real-läroverk eller det s. k. Athenaeum, en navigationsskola, en handtverkssöndagsskola samt tvenne folkskolor. Bland välgörenhetsanstalter må nämnas: en sjömanshuset tillhörig fond, hvarifrån understöd årligen tilldelas ålderstigne och sjuklige sjömän samt deras enkor, en barnhusinrättning, en enkehuskassa, ett af enskild person år 1839 stiftadt enkehus, en af musikälskare samlad fond för pauvres honteux, samt en år 1824 inrättad sparbank. Den af ålder härstädes befintliga hospitalsinrättningen förflyttades 1841 till centralinstitutet i Upsala.

Inloppet till staden försvaras af Fredriksskans, belägen på en holme. Detta fästningsverk iståndssattes först år 1717 och val tillräckligt att afhålla Ryssarne från Gefle under deras vilda härjningar 1719 och 1721 uti svenska skärgården. Befästningen kallades denna tid Hugo skans. Under nästföljande år förbättrades försvarsverken och efter freden i Åbo 1743 bibehöllos här 16 kanoner och besättningen utgjordes af 30 man artilleri. Sedan kanonerna år 1788 blifvit förflyttade till Waxholm, iståndsattes skansen ånyo följande året, då åtta stora kanoner der uppställdes och ett batteri anlades på Holmudden vid yttersta inloppet.
Innevånarnes antal uppgick år 1852 till 9,856. Staden har något öfver ett tusende hus och tomter, samt 5,250 tnnnland jord, som hufvudsakligen användes till odling af fodervexter. Stadens vapen är ett G.

I närheten af staden ligga: jernverket Tolffors, hvars namn anses härleda sig derifrån, att ån här gör sitt tolfte fall från dess början vid Forssbacka; Mackmyra bruk, Walbo masugn, Limöns kalk- och limstens-brott, m. fl. - Iggön eller Iggan, belägen tre mil norr om Gefle, är märkvärdig för de observationer, som der blifvit anställda till utrönande af hafsytans sänkning. År 1731 bemärktes, att vattnet på 168 år hade sjunkit 8 fot och vid den år 1785 anställda undersökning befanns vattnet efter 54 års förlopp vara 29 tum lägre. Att denna vattenytans sänkning ej härleder sig, såsom man till en början antog, af en vattenförminskning, utan af en fortfarande uppflyttning af jordvallen, hafva sednare gjorda iakttagelser ådagalagt.