På en halfö, bildad af Rönne-åns krökning, ligger denna lilla
stad. Den nära nog helt och hållet omslutande strömmen med
sina vackra, löfbeklädda stränder inskränka taflan, men sprida
öfver densamma ett täckt, idylliskt behag. Stadens låga byggnader,
omgifna af sina grönskande trädgårdstäppor, kokettera med
sin landtliga enkelhet och utsökta renhet och snygghet. Allt
andas trefnad, lugn och frid, och utan att braska med mer
eller mindre lyckliga imitationer af de uti större samhällen
förhandenvarande förhållanden, synes man här sätta sin stolthet
uti att, oaktadt tillväxt såväl af befolkning som af byggnader,
oförändrad bevara den landtlifvets prägel, som är intryckt
på det hela.
Det endast i sagorna lefvande Luntertun har, såsom vi, enligt
gamla urkunders vittnesbörd, redan anfört, blifvit hit förlagdt.
Nära invid detta Luntertun, der Rönne-ån utfaller i hafvet,
delar den sig i tvenne grenar och bildar en ö af omkring ett
tunnlands rymd. Denna ö, kallad Rönneholm, skall i forntiden
hafva varit ett vikinganäste och omgifvet af befästningar.
Engelsmännen sägas snart hafva bemäktigat sig densamma, efter
sig uppkallat stället och sålunda gifvit det dess nuvarande
namn samt begagnat det till upplagsplats. Till stöd för detta
sednare påstående antager man, att namnet Luntertun utgör
en förvridning af "Londons tull." I På ön finnes
ännu en tio alnars höjd, som synes vara en qvarlefva af de
fordna befästningarne, en förmodan, som bekräftas deraf, att
den nuvarande innehafvaren af denna ö vid anställd gräfning
funnit åtskilliga större och mindre stycken af svärd och andra
vapen, hvilka blifvit skänkta till Lunds akademi.
Den första historiska uppgift, man äger om Engelholm, är från
början af 16:de seklet. Danmarks konung Kristian II utfärdade
i Malmö den 25 Januari 1516 den nya stadens privilegier, och
innevånarne i det gamla Engelholm flyttade från sina fordna
hemvist i Schelderviken treåttondedels mil inåt landet. Betydliga
rudera såväl af kyrkan som andra större byggnader från den
gamla boningsplatsen finnas ännu qvar.
Den nyanlagda staden hade dock redan år 1547 råkat i ett sådant
förfall, att dess privilegier upphäfdes och borgerskapet erhöll
befallning att ånyo företaga en liten flyttning. Denna gången
måste kosan rigtas åt Landskrona. Ännu hade ej deras nomadlif
upphört, ty efter ett sekels förlopp erhöll Engelholm den
27 September 1675 sina förlorade privilegier tillbaka och
dess borgare återvände till sina gamla bostäder, men bibehålla
ännu i dag ett minne af deras kringvandringar uti den årliga
afgift, hvilken Engelholms laxfisken måste utgöra till Landskrona.
- Staden synes nu hastigt hafva tillvuxit i folkmängd och
område, ty all anledning är att förmoda, det staden före de
svåra pröfningsåren 1743, 1744 och 1745 varit vida större
och betydligare än nu. Redan före de sistnämnda åren hade
Engelholms omgifningar under krigen emellan Sverige oeh Danmark
flera gånger varit en valplats för de fiendtliga härarna och
både på norra och södra sidan om staden finnas ännu qvarlemningar
af vallar och fästningsverk från dessa oroliga tider. Af en
härjande vådeld lades år 1745 hela staden i aska, då endast
kyrkan och tvenne små byggnader qvarstodo. Ett nytt Engelholm
reste sig snart ur askan, men har ej hunnit till någon betydlighet,
ehuru på de sednaste decennierna ej få nybyggnader ägt rum.
Staden har för närvarande 113 bebygda tomter, på hvilka endast
envåningshus äro uppförda, då man derifrån undantager tio,
som hafva hus af två våningars höjd. De ligga på båda sidor
om stadens enda gata, som utgör landsvägen emellan Helsingborg
och Göteborg. Värdet å hus och tomter uppgick år 1852 till
228,552 R:dr 40 sk. B:ko. Stadsjordens arealvidd är 231 tunnland,
värderade sistnämnda år till 13,006 Rdr 32 sk. B:ko. Innevånarnes
antal, då deri inberäknas den i staden förlagda sqvadron af
kronprinsens hussarregimente, utgjorde vid 1853 års början
1,444 personer, hvilkas skattebidrag, kronotionden inberäknade,
uppgingo till 2,250 Rdr B:ko. Deras näringsmedel äro handel,
handtverkerier och fiske.
Staden äger ej några egna, fartyg oeh ej någon hamn, ty den,
som förut funnits, är igengrundad af flygsand, men den har
istället tvenne upplagsplatser, nemligen Grytehamn och Skepparekroken.
Sedan staten lemnat ett bidrag af omkring 21,000 R:dr B:ko
till ny hamnanläggning har man någon tid varit dermed sysselsatt;
önskligt vore, att detta företag kunde blifva af väsendtligt
gagn för detta lilla samhälle, der välmågan på de sednaste
tio åren har af tagit. Mången förutser lyckliga resultatet
häraf, andra anse fördelarna ovissa i anseende till hamnens
aflägsna läge. Under nuvarande förhållanden är handelsrörelsen
obetydlig och bedrifves af 8 minuthandlande.
Exporten år 1852 utgjordes af 1,100 tunnor spannemål och 35,000
kannor bränvin samt ett mindre parti raps. - Handtverkerierna
äro i allmänhet i framåtskridande och idkas af 41 mästare.
Kakelugnsmakeriet bedrifves nu med synnerligaste fördel, då
deremot handsktillverkningen, som en tid förlänade staden
en viss ryktbarhet inom fäderneslandet och hvars produkter
till och med exporterades till Ryssland, har nedsjunkit till
obetydlighet. - Fisket består af laxfångst uti Rönne-å och
saltsjöfiske i Kullaviken.
Utom kyrkan, som är vacker och temligen rymlig men utan några
märkligare prydnader eller fornminnen, finnas inga offentliga
byggnader, som förtjena uppmärksamhet. Med det betydliga penningebelopp,
Carl XIV Johan i sådant ändamål skänkt staden, har ett fattighus
blifvit bygdt och äger det äfven af denna fond i betydlig
mån sitt uuderhåll. Läroanstalterna äro ej i det bästa skick.
Oaktadt ofta förnyade underdåniga petitioner har ej något
statsanslag till en pedagogis inrättande blifvit beviljadt,
och den nu på enskildas bekostnad inrättade skolan uppfyller
icke billighetens fordringar.
Engelholms stadsförsamling har till annex Munkalyngby socken
och utgör tillsammans med denna ett patronellt pastorat af
3:dje klassen. Patronaträttigheten tillhör ägaren af Skillinge.
Staden är belägen på ett flygsandsfält. Till flygsandens hämmande
hafva trädplanteringar såväl i fordna som närvarande tider
blifvit anlagda. - I nejden ligga många vackra egendomar,
Wegeho]m, Engeltofta, Rögla, Skillinge, Osjö, Kärragård, Spannarp,
Dragsholm, Tomarp, Bläsinge, Bjersgård, Gustafsborg, Lerkesholm,
Rysjöholm, Wrambs Gunnarstorp, m. fl.
Svensk nationalkänsla anno 1899. Hämta som pdf här.