Landet runt.

 

Ängelholm (text från 1856)


På en halfö, bildad af Rönne-åns krökning, ligger denna lilla stad. Den nära nog helt och hållet omslutande strömmen med sina vackra, löfbeklädda stränder inskränka taflan, men sprida öfver densamma ett täckt, idylliskt behag. Stadens låga byggnader, omgifna af sina grönskande trädgårdstäppor, kokettera med sin landtliga enkelhet och utsökta renhet och snygghet. Allt andas trefnad, lugn och frid, och utan att braska med mer eller mindre lyckliga imitationer af de uti större samhällen förhandenvarande förhållanden, synes man här sätta sin stolthet uti att, oaktadt tillväxt såväl af befolkning som af byggnader, oförändrad bevara den landtlifvets prägel, som är intryckt på det hela.

Det endast i sagorna lefvande Luntertun har, såsom vi, enligt gamla urkunders vittnesbörd, redan anfört, blifvit hit förlagdt. Nära invid detta Luntertun, der Rönne-ån utfaller i hafvet, delar den sig i tvenne grenar och bildar en ö af omkring ett tunnlands rymd. Denna ö, kallad Rönneholm, skall i forntiden hafva varit ett vikinganäste och omgifvet af befästningar. Engelsmännen sägas snart hafva bemäktigat sig densamma, efter sig uppkallat stället och sålunda gifvit det dess nuvarande namn samt begagnat det till upplagsplats. Till stöd för detta sednare påstående antager man, att namnet Luntertun utgör en förvridning af "Londons tull." I På ön finnes ännu en tio alnars höjd, som synes vara en qvarlefva af de fordna befästningarne, en förmodan, som bekräftas deraf, att den nuvarande innehafvaren af denna ö vid anställd gräfning funnit åtskilliga större och mindre stycken af svärd och andra vapen, hvilka blifvit skänkta till Lunds akademi.

Den första historiska uppgift, man äger om Engelholm, är från början af 16:de seklet. Danmarks konung Kristian II utfärdade i Malmö den 25 Januari 1516 den nya stadens privilegier, och innevånarne i det gamla Engelholm flyttade från sina fordna hemvist i Schelderviken treåttondedels mil inåt landet. Betydliga rudera såväl af kyrkan som andra större byggnader från den gamla boningsplatsen finnas ännu qvar.

Den nyanlagda staden hade dock redan år 1547 råkat i ett sådant förfall, att dess privilegier upphäfdes och borgerskapet erhöll befallning att ånyo företaga en liten flyttning. Denna gången måste kosan rigtas åt Landskrona. Ännu hade ej deras nomadlif upphört, ty efter ett sekels förlopp erhöll Engelholm den 27 September 1675 sina förlorade privilegier tillbaka och dess borgare återvände till sina gamla bostäder, men bibehålla ännu i dag ett minne af deras kringvandringar uti den årliga afgift, hvilken Engelholms laxfisken måste utgöra till Landskrona. - Staden synes nu hastigt hafva tillvuxit i folkmängd och område, ty all anledning är att förmoda, det staden före de svåra pröfningsåren 1743, 1744 och 1745 varit vida större och betydligare än nu. Redan före de sistnämnda åren hade Engelholms omgifningar under krigen emellan Sverige oeh Danmark flera gånger varit en valplats för de fiendtliga härarna och både på norra och södra sidan om staden finnas ännu qvarlemningar af vallar och fästningsverk från dessa oroliga tider. Af en härjande vådeld lades år 1745 hela staden i aska, då endast kyrkan och tvenne små byggnader qvarstodo. Ett nytt Engelholm reste sig snart ur askan, men har ej hunnit till någon betydlighet, ehuru på de sednaste decennierna ej få nybyggnader ägt rum.

Staden har för närvarande 113 bebygda tomter, på hvilka endast envåningshus äro uppförda, då man derifrån undantager tio, som hafva hus af två våningars höjd. De ligga på båda sidor om stadens enda gata, som utgör landsvägen emellan Helsingborg och Göteborg. Värdet å hus och tomter uppgick år 1852 till 228,552 R:dr 40 sk. B:ko. Stadsjordens arealvidd är 231 tunnland, värderade sistnämnda år till 13,006 Rdr 32 sk. B:ko. Innevånarnes antal, då deri inberäknas den i staden förlagda sqvadron af kronprinsens hussarregimente, utgjorde vid 1853 års början 1,444 personer, hvilkas skattebidrag, kronotionden inberäknade, uppgingo till 2,250 Rdr B:ko. Deras näringsmedel äro handel, handtverkerier och fiske.

Staden äger ej några egna, fartyg oeh ej någon hamn, ty den, som förut funnits, är igengrundad af flygsand, men den har istället tvenne upplagsplatser, nemligen Grytehamn och Skepparekroken. Sedan staten lemnat ett bidrag af omkring 21,000 R:dr B:ko till ny hamnanläggning har man någon tid varit dermed sysselsatt; önskligt vore, att detta företag kunde blifva af väsendtligt gagn för detta lilla samhälle, der välmågan på de sednaste tio åren har af tagit. Mången förutser lyckliga resultatet häraf, andra anse fördelarna ovissa i anseende till hamnens aflägsna läge. Under nuvarande förhållanden är handelsrörelsen obetydlig och bedrifves af 8 minuthandlande.

Exporten år 1852 utgjordes af 1,100 tunnor spannemål och 35,000 kannor bränvin samt ett mindre parti raps. - Handtverkerierna äro i allmänhet i framåtskridande och idkas af 41 mästare. Kakelugnsmakeriet bedrifves nu med synnerligaste fördel, då deremot handsktillverkningen, som en tid förlänade staden en viss ryktbarhet inom fäderneslandet och hvars produkter till och med exporterades till Ryssland, har nedsjunkit till obetydlighet. - Fisket består af laxfångst uti Rönne-å och saltsjöfiske i Kullaviken.
Utom kyrkan, som är vacker och temligen rymlig men utan några märkligare prydnader eller fornminnen, finnas inga offentliga byggnader, som förtjena uppmärksamhet. Med det betydliga penningebelopp, Carl XIV Johan i sådant ändamål skänkt staden, har ett fattighus blifvit bygdt och äger det äfven af denna fond i betydlig mån sitt uuderhåll. Läroanstalterna äro ej i det bästa skick. Oaktadt ofta förnyade underdåniga petitioner har ej något statsanslag till en pedagogis inrättande blifvit beviljadt, och den nu på enskildas bekostnad inrättade skolan uppfyller icke billighetens fordringar.

Engelholms stadsförsamling har till annex Munkalyngby socken och utgör tillsammans med denna ett patronellt pastorat af 3:dje klassen. Patronaträttigheten tillhör ägaren af Skillinge.

Staden är belägen på ett flygsandsfält. Till flygsandens hämmande hafva trädplanteringar såväl i fordna som närvarande tider blifvit anlagda. - I nejden ligga många vackra egendomar, Wegeho]m, Engeltofta, Rögla, Skillinge, Osjö, Kärragård, Spannarp, Dragsholm, Tomarp, Bläsinge, Bjersgård, Gustafsborg, Lerkesholm, Rysjöholm, Wrambs Gunnarstorp, m. fl.

 

 

 

 

 



image
image

Nordiskt kynne
Underhållande läsning om de nordiska folkens karaktär. Kan även hämtas som pdf.
Läs mer >>>






Svensk nationalkänsla anno 1899. Hämta som pdf här.

image